Ekosystemtjänster – ett sätt att värdera naturen

Har precis fått upp ögonen för ett begrepp som kallas ekosystemtjänster. Detta går tydligen ut på att genom ett system värdera alla naturens uppgifter, processer och värden som vi människor är beroende av. Såväl påtagliga värden som mediciner, mat, luft, vatten, bränslen och pollinering som känslomässiga värden och hälsoaspekter räknas in. Det handlar alltså om ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Många av dessa värden kan heller inte ersättas av teknik och det är på tiden att dessa faktorer räknas in i alla processer i samhällsbildningen.

Regeringen utreder
I ett pressmeddelande från regeringen i januari i år kan man läsa att miljödepartementet vill synliggöra värdet av ekosystemtjänster. De har tillsatt en utredning om på vilket sätt man kan värdera dessa. Utredaren skall även föreslå hur dessa värden ska kunna integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället.  Regeringen föreslog förra året att värdet av ekosystemtjänster senast 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället. Hoppas verkligen att det blir så!

WWF uppmärksammar
WWF uppmärksammar också ekosystemtjänster. De tycker att en värdering av ekosystemtjänsterna hjälper beslutsfattare att göra mer avvägda planerings-­ och investeringsbeslut. Enligt dem bör städer investera i ekosystemtjänster. Detta ska tillämpas även i landskapets ekologiska infrastruktur, till exempel gällande luftkvalitet, vattenekosystem (hav, sjöar, vattendrag), jord­ och skogsbruk, pollinering, gröna korridorer och vandringsvägar, mikrohabitat som kantzoner och våtmarker samt skydd av speciellt utsatta arter. WWF ser också ekosystemtjänsternas roll i att dämpa förväntade klimatförändringar med ökade skyfall, översvämningar och värmeböljor.

Värdering innan försäljning
För mig ser jag ett stort användningsområde att detta integreras i stadsplanering. Särskilt när man planerar att bygga i  känsliga områden och bygger bort stadens gröna ytor. Min tanke är att om man med ett mer påtagligt system kunde värdera stadens gröna lungor så skulle man lättare se både människonyttan och även den ekonomiska nyttan av dessa naturområden. För självklart har dessa grönområden rent ekonomiskt andra värden än den bebyggelsebara ytan som säljs ut till byggföretag.

Tidningen Djurens rätt

Jaha då har man återigen blivit upprörd, glad och ledsen om vartannat efter att ha läst Djurens rätts senaste medlemstidning (nr1, 2013). Tidningen innehåller mycket nyttig och lättläst information. I detta nummer läser jag bl a om Klara Zimmergrens djurintresse. Det har jag läst om flera gånger förr och det intressanta i den artikeln tycker jag är när även hon (precis som jag själv i tidigare inlägg) resonerar om hur hon inte alltid är en perfekt människa som lever som hon lär fullt ut. Förvisso vegetarian men inte på riktigt eftersom hon äter fisk och skaldjur. Hon funderar dock på att sluta. Särskilt efter att ha varit med i Naturskyddsföreningens Anti scampikampanj. Inom kosmetika ”fuskar” hon ibland och köper djurtestat smink när hon tycker att hon inte hittar tillräckligt bra alternativ. Både jag och Klara är väl kanske exempel på personer som fått mer och mer kunskap i sådana här frågor och som håller på att röra sig mot bättre vanor men inte riktigt är där fullt ut. Än.

Tidningen Djurens rätt

Reportaget om minkindustrin gör det svårt att hålla tillbaka tårarna. Det är för mig obegripligt hur vi i Sverige kan vara så flata i denna fråga. Man kan läsa om hur denna industri förbjöds i Nederländerna precis innan nyår. Härliga nyheter och jag önskar och hoppas att även vi i Sverige som ändå kommit ganska långt i djurrättsfrågor kan få stopp på denna sjuka och totalt onödiga bransch. Det finns 70 minkfarmer i Sverige och en miljon minkar dödas här varje år. Under sina liv lever minkarna under konstant stress då livet i en liten bur skiljer sig så otroligt mycket från deras normala levnadsmiljö. En del blir apatiska medan 70-85 % mår så dåligt att de utvecklar sk. stereotypier för att hantera stressen. Detta kan vara att de t ex springer i åttor eller kastar sig fram och tillbaka i sina burar. Detta liv får de leva i sex månader innan de kvävs med koldioxid.

Tidningen innehåller även andra större reportage, lite blandade nyheter och notiser. Även recept och tips om nya matprodukter brukar vara med. Det finns även även en liten avdelning med minnesannonser för husdjur som har avlidit. Ett fint minne för ens kära vän och man betalar genom att bidra till föreningens arbete med 300 kr. Svårt att titta på dessa annonser och inte bli rörd.

I slutet av tidningen läser jag glädjande nog att Djurens rätts medlemsantal ökar. De har inte haft så bra medlemsutveckling sedan 1990. Bra där! Jag är ganska ny medlem och det kan jag säga är tack vare föreningens jobb på sociala medier. Annars kanske jag inte hade uppmärksammat deras goda arbete.

Vill du börja prenumerera på Djurens rätts tidning så kostar den 200 kr per år och blir du medlem i föreningen för 240 kr så ingår den i medlemspriset. Det går även bra att beställa ett provexemplar.

Underbara Claras utmaning inom Earth hour

Om man bara tittar på något inlägg här och där kan man bli lurad att tro att Underbara Claras blogg mest handlar om mammaliv, inredning, pyssel och vackra foton från landet. Det gör den i och för sig också men mest gillar jag när hon tycker till om olika ämnen under kategorin Clara ryter ifrån. Det kan t ex handla om miljögifter i leksaker, hur hon plastbantar sitt hem eller genusfrågor. Intressant i miljösammanhang är även att hon 2012 vann priset ”Sveriges second hand profil” som utdelas av Erikshjälpen.

Nu ryter hon inte ifrån men skriver om Earth hours kampanj ”I will if you will”. I en utmaning till andra lovar man att göra något gott för miljön om de i sin tur gör en motprestation. En utmaning kan vara: Under en månad kommer jag bara handla varor producerade i Sverige om 50 personer lovar att göra detsamma.

Claras utmaning till sina läsare är att om 200 personer i hennes kommentarsfält lovar att köpa presenten second hand nästa gång de ger något till ett barn så lovar Clara att göra en remake på en gammal leksak och lotta ut den till de som deltar.

Detta tycker jag är ett jättebra initiativ av Clara. Det viktiga är självklart inte att folk kommer vinna hennes leksak utan att folk börjar tänka till. I kommentarsfältet kan man bland annat läsa hur folk reflekterar över att man gärna köper second-hand leksaker till sina egna barn men inte gärna vill göra så när det är till andras barn. Kanske för att det anses snålt? Många verkar dock beredda att göra detta och förmodligen inspirerar Clara ganska många att tänka över sina konsumtionsvanor när det gäller barnpresenter.

Gå gärna in och gör en egen utmaning!

Om att bryta gamla vanor

Tyvärr är jag ingen perfekt människa. På grund av att jag läst på hur mjölkkorna har det i sitt dagliga liv så vore det föredömliga att jag helt slutade med mjölkprodukter. Men det har jag inte gjort. Jag är heller inte ”riktig” vegetarian då jag äter fisk och även ägg. Ska vi vara riktigt ärliga så äter jag ju även ost som förutom mjölkprodukter har löpe i sig vilket ju är kalvmage.

Men det jag har gjort är att förutom att jag inte ätit kött på säkert 15 år så har jag nu successivt börjat dra ner på möjlkprodukter, fisk och ägg. I vardagslag använder jag sojamjölk, havremjölk och sådana yoghurtvarianter. Men detta följer jag dock inte slavisk. Finns det inte sojalatte när jag är ute på kafé så dricker jag med mjölk. Har vi vanlig glass hemma kan det tänkas att jag tar. Fisk känner jag att det är väldigt svårt att sluta med helt, särskilt som jag älskar laxsushi. Så det unnar jag mig ibland. Dock köper jag sällan fisk och lagar hemma även om det blir någon burk tonfisk emellanåt. Ägg har jag dragit ner på till ett minimum men använder till bakning och det händer att jag äter nåt enstaka kokt ägg på smörgåsen ibland.

Ett sånt här förhållningssätt kan reta folk. Vissa kallar det dubbelmoral. Jag kallar det att göra så gott man kan. Många bäckar små… Att sträva efter att leva som man lär och ändra sina vanor ett steg i taget är väl bättre än att bli helt överväldigad av bara tanken och inte göra något alls. Jag tycker ändå att det är fint att göra så gott man kan.

Älskar man kött men ändå känner att man vill dra ner pga miljöskäl eller för att man inte gillar hur djuren har det så börja smått då. Börja med att föra in en vegetarisk rätt i veckan. Bara för att prova. Det är faktiskt väldigt svårt att bryta vanor man har haft hela livet. Att ta små steg i rätt riktning är inte att förakta.

Grattis försöksdjuren!

Härlig måndag för en djurvän! Idag träder totalförbudet mot djurtestade kosmetika – och hygienprodukter i kraft inom hela EU. Detta gäller massor av produkter som t ex all smink, tvålar, schampo, tandkräm m m. Man kan bara brista ut i ett stort: Äntligen! Djurrättsorganisationer i Europa har drivit denna fråga de senaste 30 åren. Redan 2004 blev det förbjudet att djurtesta färdiga produkter inom EU men man kunde fortfarande använda sig av djurtestade råvaror. I mars 2009 förbjöds själva försäljningen av djurtestad kosmetika och hygienprodukter i EU dock med flera undantag för vissa sorters djurtester. Luckor i lagen som nu har täppts till.

Kryphålet REACH
Är då denna nya lagen helt tillförlitlig? Nja, ett par kryphål finns fortfarande, Ett är djurtesterna inom EUs kemikalielagstiftning REACH. Denna lagstiftning innebär i korthet att alla kemikalier som överstiger 1 ton i vikt och som antingen produceras inom EU eller importeras måste testas i avseende på hälso- och miljöaspekter. Tyvärr då en testning som sker mestadels genom massor av djurförsök. Kryphålet kan då vara att en kemikalie som bara delvis används inom kosmetikaindustrin och delvis inom andra områden som rör REACH kan djurtestas. Detta är dock inte helt utrett ännu och kräver behandling i EU-kommisionen.

Kryphålet Kina
Frågetecken finns också angående de produkter som kommer säljas i länder som kräver djurtestning på sina kosmetikaprodukter som exempelvis Kina. Enligt organisationen Forska utan djurförsök så kan det krävas domstolsbeslut innan alla frågetecken är utredda.

Överlag får man ändå se detta som en stor seger. Alla såna här lagar och steg i rätt riktning visar också hur politiska beslut driver samhället och forskningen framåt. Nu blir företagen tvungna att klara att få fram säkra produkter utan djurförsök.

Läs gärna mer:
http://www.forskautandjurforsok.se/aktuellt/kosmetikatester/index.php

http://tidningen.djurskyddet.se/2013/03/totalstopp-for-kosmetikatester-pa-djur-inom-eu/